Snabb översikt
av text

Texter måste vara användbara. Spelar dina texter? Få ett snabbt omdöme om rubriker, ingresser, puffar och annat – samt inte minst stavning och språk.

God textstruktur

Före internet utvecklade tidningar strukturer för att göra texten lättläst och intressant. En tidning – som inte är prenumererad – måste plockas upp ur stället. Varje ny dag var en kamps för att få någon att läsa och betala för den. Ungefär som social medier idag. Det räcker inte att bara skrika ut sensationella saker. Texten måste leverera hela vägen både i innehåll och stil.

Användbara strukturer

• Rubrik: Den första texten som fångar läsarens uppmärksamhet och anger ämnet. Ofta bara en mening.
• Ingress: En kort introduktion som sammanfattar huvudpunkterna och lockar läsaren att fortsätta läsa.
• Brödtext: Textmassan. Den huvudsakliga texten som förmedlar detaljerad information. Brödtext bör var uppdelad i stycken, med tre – fem meningar.
• Puff: En kort sammanfattning eller teaser som lockar läsaren att läsa mer.

Oanvändbara strukturer

Det finns konstruktioner och stilgrepp som hindrar flytet i texten. Läsaren ställs hela tiden inför små hinder i läsandet. Det blir snart svårt att förstå. Efter tag tröttnar läsaren och slutar läsa.

• När substantiv ersätter verb.
• Talspråk som ser tokigt ut i skrift.
• När verb skrivs i passivum.
• Allt för långa meningar.
• Förkortningar och slang.

Skribentens inferens saboterar  texten

Ovana skribenter fyller ofta texten med egna antaganden eller slutsatser. Det kallas inferens. Texten är solklar för skribenten, men     svårbegriplig för alla andra. Texten i sig är säkert grammatiskt korrekt och rätt stavad. Men texten är oanvändbar. Textförfattarens inferens saboterar läsbarheten.

Exempel:

”För att optimera prestandan bör du se till att din databas använder index för de mest frekventa frågorna. Om du inte gör detta kommer du att uppleva långsammare svarstider, särskilt när det gäller JOIN-operationer mellan stora tabeller. Kom också ihåg att utföra en VACUUM regelbundet för att hålla databasen i gott skick.”

Den här texten är solklar, såvida man vet vad en databas är, hur den fungerar och vad index är. Vidare, anses man förstå vad JOIN-operationer mellan tabeller gör. Författaren förklarar inte heller varför det är relevant i just detta sammanhang.

Jodå, många förstår. Men en sådan text vinner knappast över nya kunder. Är det tänkt att bara de som förstår texten skall köpa?  I såfall kanske den duger. Men, min gissning är att flera presumtiva kunder ger upp, och klickar vidare.

Här är en annan, återberättat från en körkortsteorilektion:

”Kör inte in som en julgran in i rondellen. Och stanna inte för då: Tusse Batong.”  

Läraren syftade på att inte blinka i onödan, när man som billist kör in i en rondell och skall skall rakt fram eller till vänster. ”Tusse Batong” var hans namn på polisen. Flera i klassen var nysvenskar som inte förstod vad läraren menade.

Det finns även språkliga inferenser:

”Han sa att det inte var möjligt, men vi vet att han ofta förändrar sitt beslut.”

Här är det oklart vem ”han” syftar på, och vad ”det” refererar till. Det är pronomen och referenser som är vaga eller inte klart förklarade. Läsaren måste stanna upp och tänka efter vem pronomenen syftar på eller vem eller vad som menas. Texten blir förvirrande.

Korrigera tradiga AI-texter

Idag använder många robotgenererad text. AI-texter kan verka väldigt professionella, men kan tvärtom uppfattas som svårlästa och gammaldags. Google ogillar AI-texter, som är lätta att detektera med andra AI-agenter. Läsaren tröttnar ofta på de tradiga och svårlästa AI-texterna. Humanisera dina texter!